Förändring

Läste någonstans att detta året är året då allt faller på plats. Allt som har gått emot mig kommer att falla på sin rätta plats nu!
Det är nu det sker.

Jag är inte stolt över att säga att jag har gömt mig bakom mina antidepressiva mediciner alltför länge, men jag är stoltare över att säga att jag nu har bestämt mig för att trappa ut dom och lära känna mig själv utan dom. Det har tagit lång tid att komma fram till detta beslut, men jag måste bara prova!

Det är konstigt att man får väldigt mycket hjälp utav sjukvården att få dessa tabletter utskrivna, med försäkran om att du kommer att må bättre. Ja, jag mådde bättre, men sen då???
Det är ingen jävel (inom sjukvården) som hjälper mig att sluta med dem!

De flesta läkare jag har träffat har varit väldigt pigga på att skriva ut mer tabletter, gärna lite lugnande oxå, jaså du vill inte ha så starka, nä men då har vi den här lite mildare sorten.
Recepten ligger kvar där läkarna har lagt dem, i cyberspace någonstans.

Nu den senaste omgången, då jag har sökt läkarvård för att jag har haft värk, så rekommenderar de mig att öka dosen antidepp för "-vi behandlar oförklarlig smärta med antidepressiva".
Jaha, oförklarlig? Hur kan dom veta det när det enda dom har tittat på är journalen i bästa fall?

Well well, jag höjde dosen och hoppades på det bästa. Att effekten skulle kicka in och jag skulle slippa smärtan och besvären... Vi behandlar smärta med antidepressiva...

Läkarna säger "inget fel", sjukgymnasten säger "paj axel".
Jag säger stress och spänningar under sååå jävla lång tid pga div skit.

Nu skiter jag i sjukvården, nu ska de här tabletterna fasas ut. Nu vill jag inte ge det här ett enda år till. Så länge jag äter tabletterna så befäster jag för mig själv att jag inte klarar mig utan, att jag inte är tillräckligt bra för att klara mig utan, att jag blir ett psykfall utom all räddning utan...

Jag ser fram emot ett spännande år!